21 oktober, 2016

Fredag



Det som jag ibland fann tråkigt,
den här tiden förra året,
att krypa upp i soffan, vi två,
se på en film kanske eller zappa bland alla kanalerna på tv,
finner jag idag som någonting värdefullt.
Fast den där filmen bryr jag mig inte så mycket om,
men att få sitta bredvid den andra,
bara vi två, en stund,
och att veta att vi imorgon,
när vi vaknar har en hel dag framför oss,
~ alla vi tre tillsammans.
Det är dubbel lycka.


Fin helg till er.






19 oktober, 2016

Breakfast in bed




Jag landar mer och mer i nuet,
och kommer mer tillrätta i tanken att jag är mammaledig.
Att jag faktiskt ska vara hemma,
långt efter att ljuset sakteligen har börjat återvända igen
och planer för morgondagen eller nästa vecka,
känns inte lika relevant.
Vi tar det lite som det kommer.




Jag har plockade lingon i frysen,
fantastiskt fint rensade,
som vi fick vid lillpyrets ankomst.
Det känns lika lyxigt varje gång,
när jag tar en sked från lingonsylten som jag kokat,
och jag ser framemot nästa höst när jag äntligen skall ta mig ut i bärskogen igen.

Hösten, 
friska andetag och krispig energi,
mustiga dofter och sprakande färger.
Så himla fint.
Och i allt detta får jag promenera varje dag,
i dagsljus,
flera gånger om,
l.y.c.k.a.





Så medan gossen ligger i sin säng,
och filosoferar,
och studerar allt som hans små ögon kan nå,
äter jag frukost i sängen,
i investerade linnelakan som jag tänker behålla hela livet.
Till och med den andra bjöd på en kommentar,
om hur sköna de är,
och jag kan bara hålla med.
Sen att färgen dessutom är så där mustigt grå,
gör ju inte saken sämre...




mitt i natta,
jag med sömniga ögon och han med klarvaken blick.
Då, som nu är över fyra veckor sedan,
när han sov mellan oss i sitt lilla näste,
och jag knappt kunde slita blicken ifrån honom.
.Herrejisses så han växer och vi hinner nog inte riktigt med,
men ack så fint vi har det.

Jag har framkallat massor av bilder,
för att sätta in i hans första album.
Men när jag bläddrar igenom dessa hundratals bilder,
finner jag inte det jag söker,
~ och det skall fotas än mer.







18 oktober, 2016

N





Jag tittar, tittar och tittar.
Jag försöker ta in vad jag ser,
ta in vem som håller runt mitt finger med hans fem små fingrar.
Ta in vems fot jag håller i min hand,
eller vems mage jag kittlar med min näsa.
Försöker ta in vems ögon som möter mina,
och vems läten som når mina öron.
Vem är du, 
viskar jag medan jag stryker dig fjäderlätt på pannan,
ner mellan ögonen och ut på nästippen.
Jag vet att du heter Nils,
men resten får du visa mig.







11 oktober, 2016

Första blombuketten i svartvitt




Jag smyger till sovrummet för att se om han har somnat,
och visst hade han det, fast fel han.
Den lilla ligger i sin säng med stora ögon,
och försöker ta in allt det färgglada som dinglar ovanför honom.
Den andra snusar sött i sin säng,
och båda verkar rätt så nöjda.

Lillpyret har fått sin första blombukett av mina härliga kollegor,
och jag försöker för miljonte gången landa i tanken att det är verklighet.
Att han finns här hos oss,
och att jag varje morgon får omsluta honom i min famn,
och snusa honom i nacken.
Jag får möta hans nyfikna blick,
och inspireras av hans lugn och tålamod.

Hans namnsdag firade vi ute på paradisön,
och han somnade till havets vaggvisa.
Jag tror vi båda behövde höra ljudet av en båtmotor.
och känna havsvinden i ansiktet.

Jag tänker att jag skall fota mera,
nu när jag har tid (eller jag tror mig ha tid). 
Fast tiden springer bara iväg.
Och jag kommer på mig själv att fastna i hur det var för två veckor sedan,
då sov han sisåhär,
och glömmer någonstans bort att han växer för varje dag som går,
och att det som var rutin igår,
är glömska idag.